Mera viktigt med merit på hane än på tik??

Har läst att flera som vill para sina hundar får rådet att hanen skall vara väll meriterat, speciellt om inte tiken är det!
Det är strunt prat Det är viktigt att båda är meriterat
Varför vissa tror att hanes jaktgener är viktigare än tikens ligger väll i vår (förlåt uttrycket) mansdominerat värld.
Man glömmer att valparna inte ärver 50% gener från båda förälder, det kan variera väldigt mycket från valp till valp hur många % den ärver från sin mor respektiv från sin far.

Men det viktigaste är att det är tiken som präglar valparna och de lär sig mycket från hennes sätt att bete sig.
I naturen skulle tiken själv välja starkaste hanen att para sig med, sen är det hennes ansvar att hitta föda och lära valparna att jaga, det behövs alltså en stärk tik för att ta fram duktiga avkommer.

Nu väljer vi hane åt tiken, och förhoppningsvis en hon skulle kunna acceptera i naturen, men när inte hon själv får välja är det extra viktigt att hon är lika bra som hanen vi väljer åt henne, då det fortfarande är hon som fostra valparna och lär dom och präglar dom att bli nästa generation av jaktkompisar.

Jag kan hålla med att det är bättre; att en av föräldrarna är meriterade än att ingen är det.
Men att det är viktigare att det ät hanen är som sagt struntprat!!

Det är riktigt det Lone skriver.
Tiken ger inte bara sin del i det genetiska arvet utan också en viktig del i det sociala arvet.
Som jag ser det ger tiken alltid minst 50% i arvet till sina avkommor och då blir ju förhållandet det omvända.
Sedan kan man ju alltid komma med mer eller mindre invecklade funderingar hur genetiken slår.
Tänk bara hur lätt eller svårt det kan vara att jaktmeritera en avelstik.
Jaktproven ska passa in mellan löpperioder och dräktigetstider samt att man även hinner jaktträna sin tik.
Vissa jaktår kan gå helt till avel.
Tar man två omeriterade avelstikar måste man väga in deras mentala status tex genom att ha MH testat dessa hundar, då även det är ett sätt att få reda på vad tiken går för och vad den kan ge för avkommor.

Jag för min del tror att arv och miljö har lika stor inverkan på individen.
Och då väger jag in miljön valpen hamnar i hos sin framtida ägare.

Lite info om arv och miljö.
Det finns en studie gjord på gamla hundskolan där man bytte valpar mellan två tikar.
Tikarna hade olika mental status, en nervös och en nervfast.
Halva kullen var kvar hos sin rätta mor och andra kullhalvan fick den andra tiken som mor.
Valparna efter den nervösa tiken som var hos den nervfasta blev något bättre än de som var i det omvända förhållandet, socialt sett. Det talar om hur viktig miljön är i det sociala arvet.

Naturligtvis är det allra bäst att båda avelshundarna är arbets meriterade och även MH-testade, men även i de bästa kullar har vi ytterligheter om än med lägre spridning .
Vilket också visar hur kompliserad genitiken kan vara.

Ett av de verktyg uppfödarna har att utvärdera sin avel på är att valpköparna meriterar sina hundar på något sätt. Det kan vara genom viltspår, andra jaktprov eller i någon bruks/lydnadsgren.

Japp Henric!!

Och jag tror att man ska hålla fast vid det man känner för!!

Pengar är ett djävla fördärv och är helt oväsentligt i aveln!!!SSKK;)
Hellre en ofödd kull utan framtida avel och jaktinstinkt än en betald kull men ingen framtid i Aveln!

Eller tror ni på tomten trots allt